Stephan Rössner är verksam vid överviktsenheten på Huddinge sjukhus i Stockholm. Han är en av Sveriges ledande fetmaexperter, och förväntningarna var stora när han äntrade scenen tillsammans med sin kompanjon Lennart R Svensson, skådespelare
och regissör, och en av pionjärerna från Klara Soppteater i Stockholm.

Att dela scen är inget nytt för dessa herrar, som framträtt tillsammans sedan flera år
tillbaka i olika sammanhang. Åhörarna i Borgholm fick ta del av ett tvåtimmarsföredrag
“Om konsten att förmedla ett hälsobudskap”, där gedigen expertkunskap om kost och övervikt, varvades med underhållande scener med fokus på kroppsspråk och mimik.

Stephan Rössner är inte känd för att linda in sina budskap i bomull. Hans beskrivning
av vårt förhållande till mat var både rolig och träffande.

 
– När det gäller mat så oroar vi oss för sådant som vi inte kan se och ta på. Ett exempel
är tillsatsmedel i livsmedel, som många tycker är väldigt läskigt. Men vi har säker mat i Sverige. Däremot äter vi för mycket, men detta bekymrar oss mindre, sa Stephan Rössner. Stephan Rössner jämförde oss med råttor. Vi äter allt, medan en panda bara äter en enda slags bambu.
– Att vara allätare var en fördel på stenåldern, då risken att överäta var obefintlig. För stenåldersmänniskan var det viktigt att kunna lagra energi i kroppen, och fet kost innebar näring och överlevnad. Men idag, då vi har tillgång till hur mycket mat som helst, får vi problem. Våra stenåldersgener gör att vi inte kan stå emot det enorma utbudet, och vi äter helt enkelt ihjäl oss.

GLÖM KALOPS- OCH DILLKÖTTSROMANTIKEN
I debatten nämns ofta husmanskost som nyckeln till hälsa. Men Stephan Rössner
menade att det är omöjligt att vrida klockan tillbaka. “Vi kan glömma kalops- och dillköttsromatiken. Den tiden är förbi”, slog han fast, och berättade att vi idag lägger ner

Men att halvfabrikat och snabbmat i sig skulle vara orsaken till västvärldens fetmaepidemi,
vill inte Stephan Rössner ställa upp på. Det är istället mängden, portionsstorleken,
som är problemet.
– Självklart finns det nyttiga och mindre nyttiga livsmedel. Men den som äter en varierad
kost i lagom portioner och dessutom rör på sig, får sällan problem med övervikt. Det
går alltså inte att lägga skulden på McDonalds för att folk blir feta, menade Stephan Rössner.

Dessutom är en hamburgare ganska ok, fortsatte han. Det är tillbehören, alltså pommes frites och läsk, som ställer till bekymmer när vi vräker i oss mängder av detta. Läsk till exempel innehåller flytande socker, vilket inte ger någon mättnadskänsla, till skillnad från
mjölk.
– Mitt budskap har i alla år varit “Käka mindre, spring mer”. Men så fungerar det
inte i verkligheten som bekant. Människor sover hellre i undergörande bantar-trosor än
ändrar livsstil. Men det är lätt att raljera, faktum är att om man befinner sig i en tuff
livssituation är det inte så lätt att hitta motivation att ändra matvanor och ge sig ut i
motionsspåret. Vi äter ju inte enbart för att vi behöver näring. Mat handlar också om
sådant om tröst, belöning, trygghet och kontroll, menade Stephan Rössner.

 
Vilken status man har i mötet avslöjas av kroppsspråket. Lennart R. Svensson visade olika kroppshållningar. En högstatusperson kan verka skrämmande och når sällan fram med sin kommunikation. Människor som vill ha kontroll söker ofta att höja sin status.

– Ytterligare ett sätt att förstärka sin status är att hålla huvudet stilla, och inte ha händerna i ansiktet. Har ni någonsin sett en TV-uppläsare som sitter och plockar med håret, tar sig på läpparna eller näsan, frågade Lennart R Svensson.

Allt detta signalerar trygghet och kontroll. Men en person med detta kroppsspråk kan också upplevas som dominant, hotfull och aggressiv.

– I mötet med andra människor kan det därför vara bra för en person med detta kroppsspråk att försöka sänka sin status, och därmed upplevas som mindre hotfull, underströk Lennart.

Som exempel gav han framgångsrika politiker, som alltid ser till att de har samma status som den person de möter.

 

– Det gäller att vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk, och lyhörd för andra människor. Först då har man en chans att nå ut med sitt budskap, slog Lennart R. Svensson fast som också ger kurser i hur man behärskar och utvecklar sitt kroppsspråk.